Eva testar att skriva in m3

Bild 15:10 och 15:11 Kombispridare

Bild 15:10 och 15:11 Kombispridare

europastandardiseringen har termen ballast införts även i asfaltsammanhang. I detta kapitel i Asfaltboken används därför uttrycken stenmaterial och ballast synonymt.

Denna text är ett test gjort av Glenn!

Allmänt

Stenmaterialet utgör viktmässigt 93-96 % av beläggningen beroende på typ av asfaltmassa. I och med europastandardiseringen har termen ballast införts även i asfaltsammanhang. I detta kapitel i Asfaltboken används därför uttrycken stenmaterial och ballast synonymt.

Stenmaterialets betydelse för asfaltbeläggningarna har uppmärksammats alltmer på senare år.

  • ABT
  • ABS
  • AG
  • ABD
  1. IM
  2. IMT
  3. Y1B

GodAsfaltjul

 

Exempel på funktionskrav för asfaltmassa, beläggningslager och vägyta

Asfaltmassa (Nivå 1) Beläggningslager (Nivå 2) Vägyta (Nivå 3)
Nötningsresistens
Deformationsresistens
Vattenkänslighet		 Nötningsresistens
Deformationsresistens
Vattenkänslighet
Flexibilitet
Styvhet
Utmattningsmotstånd
Täthet		 Spårdjup
Längsojämnhet
Textur
Friktion
Homogenitet
Tvärfall
Buller
Stenlossning

Tabell där man kan lägga in bilder:

Bildtext till bild A. Bildtext till bild B.

exempel:

Bildtext till bild A. Bildtext till bild B.
Bildtext till bild A. Bildtext till bild B.
Bildtext till bild A. Bildtext till bild B.
Bildtext till bild A. Bildtext till bild B.

 

 

Test av tabellformat

Begrepp Förklaring
Bärighet Se TRVMB 114
Skillnaden mellan Drift och Underhåll Drift innebär skötsel som behövs för en anläggnings dagliga funktion. Driftåtgärder är kortsiktiga (t.ex. < 1 år) och har normalt inget bestående värde.

Underhåll innebär skötsel och reparationer som behövs för att behålla eller återställa en anläggnings funktion och/eller kapitalvärde under dess livslängd. Underhållsåt-gärder är långsiktiga (t.ex. > 1 år) och har normalt ett bestående värde.
Dimensioneringsklass (DK1, DK2 o DK3) TRVK Väg kap 4.1.1
Vägytedata (IRI, Spår, Spårbottensavstånd) Mätstorheter TDOK 2014:0003
Fallvikt Provbelastning med fallviktsapparat är ett hjälpmedel för bedömning av vägars styvhetsegenskaper.

Fallviktsapparaten anbringar på vägens yta en belastning som får vägen att deformeras på ungefär samma sätt som vid överfart med ett lastbilshjul.

Belastningen åstadkommes genom att en vikt får falla på ett fjädersystem ovanpå en belastningsplatta, vilken överför masskraften till vägen. Kraftpulsens maxvärde och tidsförlopp beror av viktens massa, fjädersystemets egenskaper, fallhöjden och vägkroppens styvhet. Vägytans deflektion under stöten registreras, dels i belastningscentrum, dels i flera punkter på valda avstånd från belastningscentrum.

Se vidare TRVMB112
Georadar Utrustning som genom att sända radarstrålar i konstruktion kan ge upplysning om t.ex. lagertjocklekar
Största stensstorlek

D90 och D98

D = Övre kornstorleksgräns i sorteringen.

D98 = Största stenstorlek (mm)
Bitumenbundet slitlager, Bärlager, Förstärkningslager, Skyddslager Slitlagret eller beläggningen är det översta lagret. Ett vanligt uttryck är att beläggningen skall fungera som ett tak för vägkroppen och som ett golv för trafiken. På slitlagret ställs krav på:

  • Hållfasthet
  • Nötningsresistens
  • Deformationsresistens
  • Jämnhet
  • Friktion
  • Optiska egenskaper

Bärlagrets uppgift är att uppta och fördela trafikbelastningen. Sammansättning och bärighet skall inte förändras med tiden och bärlagret byggs upp av natur- eller förädlat (krossat) material. På mycket trafikerade vägar är normalt bärlagret uppdelat i två olika lager, där det översta är bundet, stabiliserat med bitumen eller cement och det undre är bara packat stenmaterial.

Förstärkningslagrets uppgift är det samma som bärlagrets, men eftersom det här lagret ligger längre ner i vägkonstruktionen är belastningen på förstärkningslagret mindre. Därför kan man använda ett material som inte har lika höga krav som det är på det obundna bärlagret. Förstärkningslagret är därför ett billigare material. Det kan vara antingen krossat berg eller naturmaterial med < 30% helt okrossat material.

Skyddslagret är till för att överbyggnaden skall få tillräckligt stor tjocklek. Undergrundens eller underbyggnadens material kan vara av sådan beskaffenhet när det gäller kapillaritet och tjälfarlighet att det måste ligga på ett tillräckligt stort djup under vägytan. Man kan säga att skyddslagret skall skydda överbyggnaden från terrassmaterialet. Materialkraven på skyddslagret är lägre än på förstärkningslagret, men vid tunna skyddslager brukar man använda samma material som i förstärkningslagret.
Bärförmågeindex TRVMB 114
SCI index TRVMB 114
Ytmodul TRVMB 114
Undergrundsmodul TRVMB 114
Trafikverksdokumenten kan laddas ner via Trafikverkets nedladdningssida http://trvdokument.trafikverket.se/