15 Tankbeläggning

Y1G är en enkel ytbehandling på grusunderlag, tillverkad av ballast utlagt och packat i ett lager på en spridning bitumenemulsion.

Y2G är en dubbel ytbehandling på grusunderlag, tillverkad av pågrus utlagt och packat i ett lager, på en spridning bitumenemulsion, därpå ett andra lager pågrus utlagt och packat på en andra spridning bitumenemulsion.

Ytbehandling på grusunderlag förekommer inte ofta numera då Trafikverket inte belägger grusvägar i någon större omfattning.

Indränkt Makadam
IM, Indränkt Makadam, IMT, Indränkt Makadam Tät och JIM, Justering med Indränkt Makadam används till bärlager vid nybyggnad och som en kombination av bärlager och slitlager vid förstärkning av lågtrafikerade vägar. IM är ett billigare alternativ på lågtrafikerade vägar jämfört med bärlager av varmmassa.

IM ingår som del av bärlager på bergöverbyggnad vid nybyggnad. IM är tillverkad av ett lager packad grovfraktion indränkt med bitumenemulsion och tätad med packat pågrus.

IMT 40/60 är ett slitlager tillverkad av ett lager packad grovfraktion indränkt med bindemedel tätad med packad kilsten 8-11, därpå en andra spridning av bindemedel tätat med packad 0-4, 0-8 eller 4-8.

JIM, Justering med Indränkt Makadam är tillverkad av ett lager packad grovfraktion indränkt med bindemedel och täckt med packat pågrus. JIM är en fläckvis åtgärd där lagertjockleken går att variera för justering och bärighetshöjning av ojämnheter på belagda ytor. Ju djupare ojämnhet desto större sten i grovfraktionen.

IM/IMT/JIM ökar bärigheten och tål rörelser i underlaget i samband med tjällossning. Det vattenöverskott som uppstår vid tjällossning och ytuppmjukning har utrymme att dränera ut i sidled under förutsättning att makadamlagret är genomsläppligt. IM på grusunderlag bör därför ligga på en materialskiljande duk vilken hindrar finmaterial från underlaget att blandas med makadamlagret.

Försegling
Försegling är spridning av bitumenemulsion med avsandning. Försegling är inte ett slitlager utan en enkel och kostnadseffektiv metod att underhålla och komplettera belagda ytor. Förseglingen tätar och ersätter bindemedel och finmaterial som trafiken med tiden tvättar bort eller som oxiderat och spruckit sönder på grund av ålder. Förseglingen hindrar därmed vatten från att tränga ned i vägkroppen. Avsandningen avser dels att skydda bindemedlet från trafik, dels att skydda trafikanten från bindemedelsstänk samt tillföra delar av det finmaterial som försvunnit.

Vältning påskyndar emulsionens brytning något, men har i övrigt ingen praktisk betydelse och kan därför uteslutas helt. Försegling kan utföras under alla årstider men beläggningar som halkbekämpas med salt bör ha en tät yta innan saltperioden börjar. Försegling med bitumenemulsion kan också användas för att dammbinda grusvägar.

Slamförsegling
Slamförsegling är blandning och utläggning av ballast, bitumenemulsion, cement, vatten och additiv. Stenmaterialet ska vara tätt graderat och 100 % krossat. Slamman skall läggas ut med självgående maskin. Utrustningen består av behållare för de ingående materialen och en blandarbox med gummiraka monterad bakom en lastbil. I blandarboxen blandas materialet kontinuerligt direkt före utläggning. Gummirakan fördelar slamman i ett jämnt lager. Slamman skall proportioneras så att trafiken kan släppas på senast en timme efter utläggningen.

15.3 Material

15.3.1 Bindemedel

Bindemedel till tankbeläggning ska vara bitumenemulsion eller mjukbitumen. B160/220 är den vanligaste basen vid tillverkning av raskt brytande bitumenemulsion C67B3. Även B330/440 som ger en mjukare emulsion förekommer som bas i kallare klimatzoner. Mjukbitumen V1500, V6000 och V12000 är basen till medelbrytande bitumenemulsion C60B5. Bitumenlösning kan användas men får av miljöskäl endast användas i undantagsfall.

15.3.2 Stenmaterial

Livslängden på en ytbehandling är beroende av stenmaterialets renhet, kornstorlek och kvalitet. Slitlager ska alltid vara analyserat och provat för kulkvarnsvärde. Stenmaterial till ytbehandling ska vara tvättat för att säkerställa god vidhäftning mellan bindemedel, ballast och underlag. Större stenstorlek ökar motståndet mot slitage men medför även ökat buller. Ballast till ytbehandling kallas pågrus.

Kravet på ballast till IM med undantag av IMT är lägre eftersom den endast är aktuellt på vägar < 800 ÅDT. IM/JIM är uppbyggd av två lager ballast ett lager grovfraktion 8-22, därefter tätningslager inom fraktion 0-8 mm, alternativ kilsten 8-11 och tätningslager inom fraktion 0-8 mm. IMT är ett slitlager och innehåller tre lager ballast med mellanliggande bindemedelsspridning och har krav på kulkvarnsvärde. Ett lager grovfraktion 8-22, därefter kilsten 8-11 och ett tätningslager inom fraktion 0-8 mm. Det finns flera standardiserade kombinationer av bindemedel och ballast att välja mellan.

15.3.3 Tillsatsmedel

Tillsatser i bitumenemulsionen kan ge egenskaper som förbättrar vidhäftningen och snabbar upp emulsionens brytning. Det förkortar tiden mellan utförande och sopning vilket minskar risken för stenlossning. Inblandning av en emulgator vid tillverkning av bitumenemulsion ger varje bitumendroppe ett skal av positiv laddning som passar svensk ballast som mestadels har negativ laddning. Den positiva laddningen hindrar även bitumendropparna att smälta samman i tanken. Amin kan ingå vid emulsionstillverkning för att ytterligare förstärka vidhäftningen till ballasten.

Bitumenlösning och mjukbitumen kräver alltid tillsats av vidhäftningsmedel för att säkerställa vidhäftningen mellan bindemedel, underlag och ballast

15.4 Utförande

Ett noggrant utförande är särskilt viktigt för att en tankbeläggning skall få den beräknade livslängden. Eftersom bitumenemulsion är känslig för regn, hög värme och kyla måste den som är ansvarig för arbetet ha kontroll på vädret, framförallt risken för regn och höga temperaturer. Dimensionering av bindemedel och ballast kräver en viss erfarenhet.

15.4.1 Allmänt om utförande

Fogen mellan bindemedelsdragen är den svagaste punkten vid utförande av tankbeläggning. Bindemedelsdragen måste överlappa varandra med 0,2 m för att säkerställa tillräcklig vidhäftning för pågruset i fogen mellan pågrusdragen.

15.4.2 Ytbehandling på bituminöst underlag

Underlaget för ytbehandling bör vara rent, homogent, jämnt och ha god vattenavrinning. Underlaget får vara fuktigt men fritt vatten får inte förekomma. Underlagets temperatur ska vara > 5 °C. Större ojämnheter, potthål och sprickor skall åtgärdas före utläggning. Det medverkar till en träffsäker dimensionering av bindemedelsmängden.

Bindemedel
Bindemedel till Y1B och Y2B ska vara bitumenemulsion C67B3.
Spridning av bindemedel
Bindemedlet ska spridas med kontrollerad spridarramp. Underlaget får vara fuktigt utan vattenpölar. Lufttemperaturen får vara högst 25 °C. Spridarbilens förare ansvarar för att justera mängden för varje förändring av trafikmängd, underlag, vägbredd, stenfraktion, klimatzon, årstid, spårbunden trafik, andel okrossat material och eventuell stenlossning i underlaget. Rätt mängd säkerställer vidhäftningen mellan sten och underlag. För liten mängd innebär risk för stenlossning medan för stor mängd kan ge överskott på ytan med friktionsproblem som följd.

Krav på ballast
Fraktion till Y1B ska vara 4-8, 8-11 eller 11-16 mm. Fraktion till Y2B ska vara 11-16 täckt med 4-8 mm.

Spridning av ballast
Vid utförandet ska pågruset vara tvättat och fuktigt. Pågrusspridaren ska ge rätt mängd ballast över hela spridningsbredden. Ansvarig för pågrusspridningen ska vid varje byte av materialtäkt eller stenstorlek provsprida stenmaterialet för att bestämma rätt mängd. Pågrus till Y1B ska täcka ytan helt. Efter vältning ska alla stenar ha orienterat sig på sin största yta väl omslutna av bindemedel med stöd mot varandra.

Första lagret pågrus till Y2B ska inte täcka underlaget. Alla stenar ska vara separerade från varandra och ha direkt kontakt med bindemedlet. Andra lagret ska täcka ytan helt. Det garanterar vidhäftning mellan ballast, bindemedel och underlag.

Vid utförande ska spridarbil och pågrusspridare vara så nära varandra att bindemedlet inte bildar pölar på underlaget. Vid lufttemperatur lägre än 20°C ska pågruset täcka bindemedlet inom en minut.

Ansvarig för pågrusspridningen ska kontrollera så att spridarbilens ramp ger full spridning av bindemedel. Ansvarig för pågrusspridningen ska vid första pågrusdraget lämna 0,2 m bindemedel utan täckning så att andra draget bindemedel kan överlappa in på det första.

Packning och efterarbeten
Packning med två vältar, gummihjulsvält eller vält med gummiklädd vals ska starta omedelbart efter pågrusspridning. Välthastigheten får vara högst 5 km/h men inte så hög att stenarna vänder på sig. En vältöverfart är tillräcklig för det första lagret till Y2B.
Ytor utförda med ballast större än 8 mm ska avsandas för att påskynda emulsionens brytning och därmed minska risken för att ett eventuellt regn tvättar bort obruten emulsion. Ytor som visar tecken på stensläpp eller blödning ska omedelbart åtgärdas med försegling eller annan åtgärd som säkerställer ytans beständighet och säkerhet.
En första sopning ska ske så snart pågruset orienterat sig och fastnat. En andra sopning ska ske inom två dygn. En tredje sopning ska ske efter 5-7 dygn. Vid varje soptillfälle ska även sidoytor ingå. Ytterligare en kompletterande sopning av sidoytor ska ske några veckor efter utförandet.
En vecka efter utförande ska samtliga stensläpp eller bromsskador vara lagade.

15.4.2.1 Ytbehandling på bituminöst underlag

Användningsområde
Y1B till slitlager på åldrade ytor ~< 5 000 ÅDT med risk för materialförlust såsom IM/JIM/IMT, Kalla/Halvvarma återanvända lager, MJOG, AG, ABT och Y1G.

Y2B medför lägre buller de första åren.

Positiva egenskaper jämfört med massabeläggning
Ger lägsta årskostnaden för slitlager, står emot slitage, reflektion vid våt vägbana, god friktion vid våt vägbana, minskar risken för vattenplaning, hindrar vatten att tränga ner i konstruktionen och slitlagret antar stenens färg.

Negativa egenskaper jämfört med massabeläggning
Förbättrar inte bärigheten eller jämnheten, något känslig för mekanisk påverkan närmaste tiden efter utförandet, minskad framkomlighet och risk för stenskott och buller tiden närmast utförandet.

15.4.3 Ytbehandling på grusunderlag

Grusunderlaget ska tätas med ballast med lika övre kornstorleksgräns som i angiven beläggning. Ytan ska vara homogen och jämn med > 3 % tvärfall. Vid spridning av bindemedel ska underlaget vara fuktigt utan vattenpölar.

Bindemedel
Bindemedel till Y1G och Y2G ska vara C67B4 baserat på mjukbitumen V 12000. Bindemedel som innehåller lösningsmedel får av miljöskäl användas endast i undantagsfall.

Spridning av bindemedel
Bindemedel ska spridas med kontrollerad spridarramp. Underlaget ska vara fuktigt utan vattenpölar. Lufttemperaturen får vara högst 25 °C. Vid utförande ska spridarbil och pågrusspridare vara så nära varandra att bindemedlet inte bildar pölar på underlaget. Vid lufttemperatur lägre än 20°C ska pågruset täcka bindemedlet inom en minut.
Föraren av spridarbilen ansvarar för att justera bindemedelsmängden för varje förändring av trafikmängd, underlag, stenfraktion, skugga och vägens lutning. Rätt mängd bindemedel säkerställer vidhäftningen i lagret. För liten mängd bindemedel innebär stor risk för stenlossning medan för stor mängd bindemedel kan ge överskott på ytan med friktionsproblem som följd.

Krav på ballast
Fraktion till Y1G ska vara 4/16, 8/11, 8/16 eller 0/16. Pågruset ska vara naturfuktigt.

Spridning av pågrus
Pågrusspridaren ska ge rätt mängd ballast över hela spridningsbredden. En särskilt ansvarig ska före varje byte av materialtäkt eller stenstorlek provsprida stenmaterialet för att bestämma rätt mängd. Spridning av pågrus utan 0-4 ska efter vältning ge utrymme för samtliga stenar att orientera sig på sin största yta väl omslutna av bindemedel med stöd mot varandra. Stenlager med 0-4 ska ha anpassad lagertjocklek så att enstaka bindemedelsfläckar uppträder på ytan efter vältning.
Till bitumenemulsion ska pågruset vara fuktigt. Det garanterar vidhäftning mellan sten, bindemedel och underlag. Vid utförande ska spridarbil och pågrusspridare vara så nära varandra att bindemedlet inte bildar pölar på underlaget. Ansvarig för pågrusspridningen ska kontrollera så att spridarbilsrampen ger full spridning av bindemedel. Ansvarig för pågrusspridningen ska vid första pågrusdraget lämna 0,2 m bindemedel utan täckning så att andra draget bindemedel kan överlappa in på det första. På Y2G ska längsgående skarvar sidoförskjutas 0,2 m i andra lagret.

Packning och efterarbeten
Packning ska starta direkt efter pågrusspridning. Ytor med ballast utan 0-4 mm, utförda med bitumenemulsion bör avsandas för att påskynda emulsionens brytning. Packningen ska ge stenmaterialet god anliggning mot underlaget. Särskild packning ska utföras mellan och utanför hjulspår. Lös ballast ska avlägsnas från körbanan inom tre dygn.

15.4.3.1 Ytbehandling på grusunderlag

Användningsområde
Ersätter Grusslitlager på grusvägar vid beräknad lönsamhet, som dammbindning och på bärighetshöjande åtgärd efter infräsning av makadam.

Positiva egenskaper jämfört med massabeläggning
Ger lägsta årskostnaden för slitlager, god friktion, hindrar vatten att tränga ner i konstruktionen och slitlagret antar stenens färg.

Negativa egenskaper jämfört med massabeläggning
Liten motståndskraft mot ytslitage, förbättrar inte bärigheten eller jämnheten, något känslig för mekanisk påverkan närmaste tiden efter utförandet, minskad framkomlighet och risk för stenskott tiden närmast utförandet.

15.4.4 Indränkt Makadam, IM/IMT/JIM

Makadamlagret med grovfraktion ska vara väl packat före spridning av bindemedel. Stenarna i makadamlagret ska vara orienterade i god anslutning till varandra. Bindemedel ska vara bitumenemulsion eller mjukbitumen.

Krav på grovfraktion, kilsten och tätningslager
Grovfraktion till JIM är 8-16, 8-22, 16-22, 8-32, 16-32 och 32-63 mm med kilsten 8-11 och tätning 4-8 mm. Grovfraktion till IM/IMT är 8-22 och 16-22 mm med kilsten 8-11 eller 16-22 mm. Kraven på ballast i TDOK2013:0529 ska vara uppfyllda.

Utläggning av grovfraktion, kilsten och tätningslager
Stenmaterial ska läggas ut med mekanisk läggare. Utläggningsbredden för grovfraktion ska vara beräknad på hur mycket makadamlagret breddar sig under vältningen.

Bindemedel
Bindemedel till IM ska vara C65B1eller Mjukbitumen V12000. Bindemedel till IMT ska vara C65B1. Bindemedel till JIM ska vara C65B1 eller Mjukbitumen V12000. Bitumenlösning kan användas men får av miljöskäl endast användas i undantagsfall.

Spridning av bindemedel
Bindemedlet ska spridas med kontrollerad spridarramp. Underlaget får vara fuktigt utan vattenpölar. Lufttemperaturen får vara högst 25 °C. Vid utförande ska spridarbil och pågrusspridare vara så nära varandra att bindemedlet stannar på ytan.

Föraren av spridarbilen ansvarar för rätt temperatur och mängd bindemedel. En spridningstemperatur mellan 70°C och 85°C för bitumenemulsion tar bort risken för randbildning, garanterar god nedträngning i underlaget och snabbar upp emulsionens brytning

Indränkningsdjup 20-30 mm. Rätt mängd bindemedel säkerställer vidhäftningen mellan stenarna. För liten mängd bindemedel ger otillräcklig vidhäftning mellan stenarna vilket riskerar att hela lagret kan rasa. För stor mängd riskerar att lagret blir fyllt och tappar sin dränerande förmåga.

Utläggning av kilsten och tätningslager
Utläggningen av kilsten och tätningslager ska starta omedelbart efter bindemedelsspridning. Det garanterar vidhäftning mellan sten, bindemedel och underlag. Vid utförande ska spridarbil och pågrusspridare vara så nära varandra att pågruset binder bindemedlet på ytan. Vid lufttemperatur lägre än 20°C ska pågruset täcka bindemedlet inom en minut. Ansvarig för pågrusspridningen ska kontrollera att spridarbilsrampen ger full spridning av bindemedel. Ansvarig för pågrusspridningen ska vid första pågrusdraget lämna 0,2 m bindemedel utan täckning så att andra draget bindemedel kan överlappa in på det första.

Packning och efterarbeten
Packning ska starta direkt efter pågrusspridning. Makadamlager ska packas med minst fyra överfarter. Lager av kilsten och tätning packas med en överfart eller så länge det finns spår på ytan.

15.4.4.1 Indränkt Makadam, IM/IMT/JIM

Användningsområde
Bärlager, Slitlager, Förstärkningslager.

IM är i första hand ett bärlager avsett för nybyggnad. Det minskar kostnaden genom att ersätta understa bärlagret vid bergterass.

IMT är ett slitlager med stor förstärkningseffekt vid avhjälpande underhåll på belagda vägar < 800 ÅDT med nedsatt bärighet.

JIM är en förstärkningsmetod vid avhjälpande underhåll av belagda vägar < 800 ÅDT. Tjockleken och stenstorlek varierar med förstärkningsbehovet. Efter 5-10 år inträder behovet av att tillföra nytt bindemedel genom en försegling eller ytbehandling.

Positiva egenskaper jämfört med massabeläggning
Låg kostnad, ökar bärigheten, tar upp rörelser i underlaget i samband med tjällossning, dränerar ut vatten i sidled och är lätt att laga.

Negativa egenskaper jämfört med massabeläggning
Känslig för mekanisk åverkan, Känsliga kanter, Känslig för vatten i körspåren och Hastig utbredning av potthål.

15.4.5 Försegling med Bitumenemulsion

Spridning av bindemedel ska resultera i att asfaltytans porer blir väl fyllda. Bindemedel ska vara C65B5, C65B3 eller C50B3. En spridningstemperatur mellan 70°C och 85°C tar bort risken för att kallt bindemedel ska ge randbildning, garanterar god nedträngning i underlaget och snabbar upp emulsionens brytning.
Pågrusets kvalitet inverkar inte på resultatet av en försegling därför kan det vara en restprodukt med lägre kvalitetskrav som uppstår i materialtäkter vid framtagning av material med höga krav.

Spridning av bindemedel och ballast
Försegling går att utföra med konventionella spridarbilar och pågrusspridare som vid all annan tankbeläggning. En lastbilsmonterad kombispridare är emellertid den särklassigt vanligaste och mest kostnadseffektiva metoden. Kombispridaren sprider bindemedel och pågrus samtidigt under körning framåt. Föraren reglerar bredd och mängd från förarhytten. Vid spridning av bindemedel får underlaget vara fuktigt utan vattenpölar.

Packning och efterarbeten
Vältning påskyndar emulsionens brytningsförlopp något men har i övrigt ingen praktisk betydelse för resultatet varför den kan uteslutas. Sopning är nödvändig där det finns kantsten eller annat hinder för pågruset att blåsa av från beläggningsytan.

15.4.5.1 Försegling med Bitumenemulsion

Användningsområde
En skadeförebyggande åtgärd speciellt anpassad för fläckvisa åtgärder på slitlager som behöver tillskott av bindemedel såsom äldre indränkningar, återvunna massalager, separationer och andra ytor med början till materialförlust.

Positiva egenskaper
Låg kostnad, tillför bindemedel och ballast, hindrar (salt) vatten att tränga ner i konstruktionen, minskar materialförlust, förlänger konstruktionens livslängd, förlänger slitlagrets livslängd och ger bra underlag för nästa lager.

Negativa egenskaper
Får ett litet överskott av ballast under och strax efter spridning vilket innebär halkrisk för motorcykeltrafiken.

15.4.6 Försegling av grusväg med Bitumenemulsion

Försegling av grusväg utförs för att få en varaktigt dammbunden yta, fri från vatten och löst grus. Underlagets ska ha maximal stenstorlek 32 mm till 50 mm djup. Tvärfallet bör vara 3 %. Underlagets homogenitet, jämnhet och tvärfall är avgörande för livslängden. Försegling utförs tidigt på våren på otjälat underlag. Underlaget ska vara fuktigt, men utan fritt vatten. Försegling är mest kostnadseffektiv med flakburen kombispridare som har samtidig spridning av bindemedel och pågrus.

15.4.6.1 Försegling av grusväg med Bitumenemulsion

Användningsområde
Vägar med < 125 ÅDT för att hindra materialförlust och framför allt som dammbindande lager i stället för årlig saltinblandning.

15.4.7 Försegling med emulsionsslam

En slamförseglad yta står inte emot dubbdäcksslitage vilket begränsar användningsområdet till att täta spruckna, krackelerade och åldrade ytor med liten trafikmängd, låg hastighet och fria från dubbdäcksslitage. En slamförseglad yta är tät men har ändå god friktion direkt efter brytningen.

Bindemedel
Bindemedel till slamförsegling är BE 62Q, BE62QH eller BE62QMod (modifierad emulsion).

Stenmaterial
Stenmaterialet skall vara tätgraderat och helt krossat. Den vanligaste stenfraktionen i Sverige är 0-2 mm.

Tillsatsmedel
Cement, Vatten och Fördröjningsadditiv.

Utläggning
Slamman blandas i en sloda bakom lastbilen. Bakpå slodan finns en gummiraka som breder ut slamman så tunt som möjligt. Underlaget skall vara rent. Underlaget får vara fuktigt men fritt vatten får inte förekomma. Yttemperaturen skall vara minst +5 °C. Underlaget ska vara fritt från större ojämnheter, potthål och sprickor. Påtagligt åldrade asfaltytor skall klistras med bitumenemulsion 0,1-0,2 kg/m2. Den nylagda ytan får trafikeras när emulsionen brutit och trafiken har stoppat ge spår.

Packning och efterarbeten
Slamförsegling kräver varken packning eller efterarbete.

15.4.7.1 Försegling med emulsionsslam

Användningsområde
P/platser, bostadsgator, GoC/vägar, taxibanor på flygplatser.

Positiva egenskaper jämfört med massabeläggning
Tätar ytor med materialförlust och krackeleringar, ger god friktion och låg kostnad.

Negativa egenskaper jämfört med massabeläggning
Har liten eller ingen motståndskraft mot nötning.

15.5 Kvalitetskontroll

Verifikation och kontroll av material och utförande ska uppfylla kraven i AMA Anläggning och Trafikverkets Krav Bitumenbundna lager.

15.6 Maskiner och utrustning

Bindemedelsspridare
En spridarbil utrustad för spridning av bindemedel har en isolerad tank med volym upp till18 m3. Tanken är utrustad med uppvärmningsanordning, bindemedelspump och en spridarramp med munstycken som fördelar bindemedlet jämnt över den avsedda ytan. Ramphöjden justeras automatiskt. Bilföraren reglerar spridningsbredd och bindemedelsmängd från en dator i förarhytten.

En spridarutrustning får sprida alla bindemedelssorter när den är utrustad med termometer, nivåvisare, nivåbrytare och utbytbara flamskyddsrör. Spridare utan sådan säkerhetsutrustning får inte användas till spridning av brandfarlig vätska t ex bitumenlösning. Spridarutrustningar till ytbehandling och indränkt makadam bör ha en volym > 10 m3. Försegling och klistring kräver mindre tankvolym.

Spridarbilen ska före varje säsong genomgå ett rampprov som visar spridningsnoggrannhet och fördelning av bindemedel. Provningsintyget ska följa spridarbilen under säsongen. Föraren ansvarar för regelbunden kontroll av värme, mängd och fördelning. En spridningstemperatur lägre än 70°C vid användning av emulsion respektive 100°C vid användning av bitumenlösning kan resultera i randbildning.

Spridarrampens höjd över underlaget bör kontrolleras regelbundet så att spridarmunstyckena ger rätt överlappning av bindemedel. Spridarrampen bör vara försedd med ett stänkskydd som begränsar nedsmutsningen av omgivning och trafikanter. När vidhäftningsmedel skall tillsättas i spridartanken vid spridning av mjukbitumen och bitumenlösning skall det ske i så god tid före spridning att vidhäftningsmedlet fördelas jämnt i bindemedlet.

Pågrusspridare
Självgående, bogserade och flakburna pågrusspridare sprider pågrus med god precision. En självgående pågrusspridare har emellertid störst kapacitet och klarar därför stora arbeten både billigast och snabbast. Pågrusspridaren ska ge lika mängd ballast över hela spridningsbredden.

Vältar
Gummihjulsvält eller vält med gummiklädda valsar ska användas vid vältning av pågrus. Det minskar risken för sönderkrossning av stenarna i pågruset. Vältningen avser endast att orientera stenarna i pågruset så att dessa kommer att ligga med sin största yta mot underlaget. När bindemedlet är bitumenemulsion bidrar vältningen till en snabbare brytning av bitumenemulsionen. Stålvalsvält får användas till vältning av makadamlagret vid utläggning av IM/IMT/JIM.

Kombispridare
Samtidig spridning av bindemedel och pågrus under körning framåt kallas kombispridning. Kombispridaren kan vara antingen flakburen eller bogserad. En flakburen kombispridare används till fläckvis försegling av asfaltlager inom drift och underhållsverksamheten. Den bogserade större kombispridaren används till Y1B för läggning av både bindemedel och pågrus i samma drag.

Makadamutläggare
Det finns flera modeller av både bogserade och självgående makadamutläggare. Samtliga modeller kan lägga ett jämntjockt lager grovfraktion till IM/IMT, ett fåtal kan lägga varierande tjocklek mot 0 mm i kanten för lager till JIM.

Författare

Rolf Lindroth
AsfaltRåd i Skövde, tidigare anställd på Vägverket Region Sydöst och Vägverket Konsult (Vectura), skrev avsnittet om Tankbeläggningar i FAS Asfaltbok utgåva 1995, och gjorde även en uppdatering 2009.

Christer Yrmark
Skanska
och
Bo Simonsson
Trafikverket, tidigare anställd på VTI och Vägverket Produktion (Svevia), som genomfört en omarbetning av kapitlet år 2002.