europastandardiseringen har termen ballast införts även i asfaltsammanhang. I detta kapitel i Asfaltboken används därför uttrycken stenmaterial och ballast synonymt.
Denna text är ett test gjort av Glenn!
Allmänt
Stenmaterialet utgör viktmässigt 93-96 % av beläggningen beroende på typ av asfaltmassa. I och med europastandardiseringen har termen ballast införts även i asfaltsammanhang. I detta kapitel i Asfaltboken används därför uttrycken stenmaterial och ballast synonymt.
Stenmaterialets betydelse för asfaltbeläggningarna har uppmärksammats alltmer på senare år.
- ABT
- ABS
- AG
- ABD
- IM
- IMT
- Y1B
Exempel på funktionskrav för asfaltmassa, beläggningslager och vägyta
Asfaltmassa (Nivå 1) | Beläggningslager (Nivå 2) | Vägyta (Nivå 3) |
---|---|---|
Nötningsresistens Deformationsresistens Vattenkänslighet |
Nötningsresistens Deformationsresistens Vattenkänslighet Flexibilitet Styvhet Utmattningsmotstånd Täthet |
Spårdjup Längsojämnhet Textur Friktion Homogenitet Tvärfall Buller Stenlossning |
Tabell där man kan lägga in bilder:
Bildtext till bild A. | Bildtext till bild B. |
exempel:
Bildtext till bild A. | Bildtext till bild B. |
Bildtext till bild A. | Bildtext till bild B. |
Bildtext till bild A. | Bildtext till bild B. |
Bildtext till bild A. | Bildtext till bild B. |
Test av tabellformat
Begrepp | Förklaring |
Bärighet | Se TRVMB 114 |
Skillnaden mellan Drift och Underhåll | Drift innebär skötsel som behövs för en anläggnings dagliga funktion. Driftåtgärder är kortsiktiga (t.ex. < 1 år) och har normalt inget bestående värde.
Underhåll innebär skötsel och reparationer som behövs för att behålla eller återställa en anläggnings funktion och/eller kapitalvärde under dess livslängd. Underhållsåt-gärder är långsiktiga (t.ex. > 1 år) och har normalt ett bestående värde. |
Dimensioneringsklass (DK1, DK2 o DK3) | TRVK Väg kap 4.1.1 |
Vägytedata (IRI, Spår, Spårbottensavstånd) | Mätstorheter TDOK 2014:0003 |
Fallvikt | Provbelastning med fallviktsapparat är ett hjälpmedel för bedömning av vägars styvhetsegenskaper.
Fallviktsapparaten anbringar på vägens yta en belastning som får vägen att deformeras på ungefär samma sätt som vid överfart med ett lastbilshjul. Belastningen åstadkommes genom att en vikt får falla på ett fjädersystem ovanpå en belastningsplatta, vilken överför masskraften till vägen. Kraftpulsens maxvärde och tidsförlopp beror av viktens massa, fjädersystemets egenskaper, fallhöjden och vägkroppens styvhet. Vägytans deflektion under stöten registreras, dels i belastningscentrum, dels i flera punkter på valda avstånd från belastningscentrum. Se vidare TRVMB112 |
Georadar | Utrustning som genom att sända radarstrålar i konstruktion kan ge upplysning om t.ex. lagertjocklekar |
Största stensstorlek
D90 och D98 |
D = Övre kornstorleksgräns i sorteringen.
D98 = Största stenstorlek (mm) |
Bitumenbundet slitlager, Bärlager, Förstärkningslager, Skyddslager | Slitlagret eller beläggningen är det översta lagret. Ett vanligt uttryck är att beläggningen skall fungera som ett tak för vägkroppen och som ett golv för trafiken. På slitlagret ställs krav på:
Bärlagrets uppgift är att uppta och fördela trafikbelastningen. Sammansättning och bärighet skall inte förändras med tiden och bärlagret byggs upp av natur- eller förädlat (krossat) material. På mycket trafikerade vägar är normalt bärlagret uppdelat i två olika lager, där det översta är bundet, stabiliserat med bitumen eller cement och det undre är bara packat stenmaterial. Förstärkningslagrets uppgift är det samma som bärlagrets, men eftersom det här lagret ligger längre ner i vägkonstruktionen är belastningen på förstärkningslagret mindre. Därför kan man använda ett material som inte har lika höga krav som det är på det obundna bärlagret. Förstärkningslagret är därför ett billigare material. Det kan vara antingen krossat berg eller naturmaterial med < 30% helt okrossat material. Skyddslagret är till för att överbyggnaden skall få tillräckligt stor tjocklek. Undergrundens eller underbyggnadens material kan vara av sådan beskaffenhet när det gäller kapillaritet och tjälfarlighet att det måste ligga på ett tillräckligt stort djup under vägytan. Man kan säga att skyddslagret skall skydda överbyggnaden från terrassmaterialet. Materialkraven på skyddslagret är lägre än på förstärkningslagret, men vid tunna skyddslager brukar man använda samma material som i förstärkningslagret. |
Bärförmågeindex | TRVMB 114 |
SCI index | TRVMB 114 |
Ytmodul | TRVMB 114 |
Undergrundsmodul | TRVMB 114 |
Trafikverksdokumenten kan laddas ner via Trafikverkets nedladdningssida | http://trvdokument.trafikverket.se/ |